Archive for Latin Amerika

Varje 11 april kommer att följas av en ny seger för Venezuelas folk

Posted in Chavez, Politics, Venezuela with tags , , , , , , , on April 12, 2008 by Minimux

Militärkuppen i Venezuela blev ett misslyckande tack vare Venezuelas befolkning som mot alla odds intog Caracas gator och återinsatte den folkvalde presidenten Hugo Chavez. Aldrig tidigare har befolkningen lyckats besegra utländska intressen och dess lokala medlöpare på detta sätt.

 

För sex år sedan genomfördes ännu en militärkupp i Latinamerika. Historien verkade hinna kontinenten ikapp. Minnet av 70-talets blodiga diktaturer som tog livet av tiotusentals vänsteraktivister och införde en kriminell ekonomiskt system – nyliberalismen, fick många latinamerikaner att reagera och visa sitt stöd för Venezuelas förändringsprocess och dess ledare Hugo Chavez. Den var den 11 april 2002.

 

En grupp militärer och dess uppdragsgivare, USA, Spanien, venezuelanska näringslivet och dess medieimperium, iscensatte en statskupp i Venezuela. Målet var att eliminera den valde nationalistiske och vänsterinriktade presidenten, Hugo Chavez och därmed hindra att fler länder i regionen skulle demokratiseras. Landets rikedomar bland annat oljan var kuppmakarnas viktigaste krigsbyte.

 

Kuppmakarna upplöste parlamentet och satt landet i undanstagstillstånd. De ockuperade radiostationer och tevekanaler och på så sätt försökte de att hindra befolkningen från att få information om händelserna. De tog till fånga landets president Hugo Chavez och satt honom under arrest. Han fördes bort i väntan på att bli avrättad. Den synlige ledaren för kuppen blev representanten för Venezuelanska arbetsgivarorganisation, FEDECAMERAS som också tillträdde som ny president. USA höll i trådarna i bakgrunden. Under två dagar höll kuppmakarna makten.

 

Dagen efter kuppen, den 12 april 2002, kunde man läsa i västpressen att genom störtandet av Chavez hade demokratin återställts i Venezuela. Medierna i Sverige lovordade kuppmakarna och det skrevs långa artiklar av de mest kända liberala debattörerna som förklarade att kuppen hade räddat demokratin i Venezuela.

 

Ingen av de som säger sig värna om demokrati och mänskliga rättigheter försvarade den folkvalda venezuelanska regeringen eller fördömde kuppen. Ingen av de pseudodemokrater som idag skriker högt och protesterar mot Kina eller Zimbabwe protesterade mot kuppmakarna.

 

Vem av dessa så kallade liberala demokrater har exempelvis uppmärksammat allmänheten om att Venezuelas grundlag är en världens mest demokratiska. Denna grundlag, som upplöstes av kuppmakarna i april 2002, hade röstats fram av landets befolkning i en folkomröstning år 1999. Den garanterar nämligen bland annat rätten att återkalla politiska uppdrag inkluderad självaste presidentens mandat om 20 % av en valkrets kräver det. 

 

Den venezuelanska grundlagen är som sagt unik i världen. Det finns endast tre länder i världen som garanterar rätten att återkalla ett politiskt uppdrag och det är endast Venezuela som använt sig av denna möjlighet år 2004. Chavez vann denna omröstning med en förkrossande majoritet. Ändå hade de svenska pseudoliberalerna mage att kalla Venezuelas president för en diktator och välkomnade kuppmakarna som frihetens förkämpar. 

 

Vad var det som gjorde att så kallade liberala debattörer och media skribenter anslöt sig till kuppmakarna och den globala mediediktaturens angrepp mot Venezuela?

 

Orsaken finns att hitta i Venezuelas historia som liksom hela kontinentens historia är nära kopplad till nyliberalismens utplundringsstrategi.

 

Venezuela anammar den nyliberala ideologin.

Nyliberalismen som ideologin och som ekonomiskt system hade svept över kontinenten i följespår och i direkt samspelt med de militära högerdiktaturerna under 70-talet.

 

Den nyliberala ideologin och dess långgående privatiseringar av allmänhetens gemensamma egendomar, avregleringar av arbetsrätten och skattesystemet samt nedskärningar i den offentliga sektorn försatt miljoner människor i djup misär. Nyliberalismen som ideologi och som ekonomisk politik, infördes med hjälp av tortyr och massmord. De så kallade demokratierna i Europa protesterade mot medlen såsom tortyr och massmord, men inte mot ändamålen, en ekonomisk politik som gynnade utländska företag.

 

Ett sådant brutalt ekonomiskt system kan aldrig införas på ett annat sätt än med direkt våld och kulturell indoktrinering. Orsaken är lika banal som självklart: ingen befolkning skulle i demokratiska val välja att sälja bort landet för smulor till maffialiknande företagskonglomerat, jobba för svältlöner eller montera ner landets sociala trygghetssystem. Friedman, nyliberalismens språkrör på 70-talet, var klart på denna punkt: Om nyliberalismen ska införas så ska den införas snabbt, brutalt och hänsynslöst

 

I Venezuela hade den nyliberala vågen nått landet i slutet av 80-talet. Detta skedde då resten av kontinenten redan hade dragits in i huggsexa och enorma privata förmögenheter hade skapats som en följd av utplundringen och privatiseringen av tidigare statsägda industrier. Ländernas naturtillgångar reades ut och skattefinansierade anläggningar plundrades av ”finanshajar”. Finansiering av köpeskillingen ordnades passlig nog med lånade pengar från IMF och statens egna medel som ”lånades ut” till förmånliga villkor.

 

Utlandsskulden

När kraschen kom tog staten ansvaret för lånet så som staten brukar göra när finansfolk och andra skojare slösar bort sina pengar. Allmänheten fick än en gång betala priset för kalaset. Först fick allmänheten via skattsedeln betala uppbyggnad av den nationella industrin och samhällsservicen. Därefter reades ut dessa industrier till spekulanter till subventionerade priser. Det dröjde inte länge förrän skojarna hade tömt verksamheterna på tillgångar och hade kört verksamheten i botten. Då övertog staten deras skulder till utlandet och när de utländska finansspekulanterna hamnade i kris och höjde räntan för att täcka sina förluster drabbade folket i dessa länder av ofantliga utlandsskulder. Det är den nyliberala ekonomiska framgången i fyra akter. Grunden till utlandsskuldskrisen hade lagts.

 

Venezuelanerna gör motstånd

Venezolanerna gjorde våldsamt motstånd mot detta kriminella system och deras utländska ”experter” och 1988 gav sig folket ut på gatorna för att kräva sina rättigheter och sitt land tillbaka. Befolkningen massakrerades, tusentals mördades i Caracas gator. Ansvarig för massakern, den socialdemokratiske och nyliberale presidenten Carlos Andres Perez hyllades av liberala debattörer som en ”sann demokrat”. Han hade med hjälp av korruption och lögner vunnit valet med ett politiskt och ekonomiskt program som i efterhand anpassades till de internationella finansiella organisationernas krav på ”strukturanpassningar” som IMF dikterade.

 

Ingen vet exakt hur många som dödades av denna ”demokratiska” regering. En del pratar om ca 10 000 personer eller rättare sagt fattiga. I Venezuelas dåvarande ”demokrati” saknade de fattiga till och med identitetshandlingar. De fattiga fanns inte ens i landets register. De existerade helt enkelt inte. Detta har för övrigt aldrig varit ett ämne att problematisera för svenska demokrater. Det var som väntat ingen i Sverige som protesterade över denna massaker eller mot denna brutala mördare Carlos Andres Perez, Vad skulle hända om Chavez skulle vara ansvarig för en enda dödsfall? Det är klart, Chavez är inte en av våra.

 

Chavez som Venezuelas nye ledare

Chavez kom till makten för att förbättra folkets levnadsvillkor och göra Venezuela oberoende av de utländska ”experterna” som hade orsakat så mycket misär och lidande. Han vann valet med ett program som lovade politisk deltagande, en ny grundlag som garanterade varje venezuelan sina mänskliga rättigheter. Det handlade om en offentlig sektor som garanterade kostnadsfri vård och skolan, jobb och en nationell industri som hjälpte till att utveckla landet.

 

Chavez åberopade Simon Bolivar, Latinamerikas store frihetshjälte från självständighetskriget mot Europa som symbol och ledstjärna i sitt projekt – den bolivarianska revolutionen. En revolution som skulle fullfölja 1820- talets ursprungliga projekt om en enad politisk och ekonomisk oberoende kontinent. 

 

Deltagandet i utformandet av den första bolivarianska grundlag blev en milstolpe i Venezuelas och Latinamerikas politiska historia. Grundlagen diskuterades på arbetsplatser, skolor, på gator och torg, ute i byarna.

Befolkningen röstade igenom reformen år 1999 med en överväldigande majoritet.

 

Detta var för mycket för de som under 150 år hade styrt landet men inte gjort något annat än att plundra det. Nästan samtliga de vid varje period sittande regeringarna fick genom korruption och allmosor från sina utländska partner sko sig på landets naturtillgångar. Chavez blev alltför farlig för dessa korrumperade venezuelaner och dess utländska uppdragsgivare. 

 

Terrorkampanj mot den folkvalda regeringen

De reaktionära krafterna satte igång en skrämselkampanj som lyfte upp det kommunistiska spöket som tidigare kommit väl till pass när olika nationalistiska, socialdemokratiska, socialistiska eller t o m ärliga liberaler hade kommit till makten i regionen. Detta fungerade inte.

 

Oppositionen till Chavez använde sig av hela sin monopolställning inom media och kommunikation för att förtala regeringen. Det blev vanligt att genom media kunde oppositionen utmana folk att ta livet av Chavez. Inte heller detta ökade stödet för oppositionen eller räckte till för att störta Chavez. Anklagelserna mot Chavez blev alltmer aggressiva i ett försök att vända opinionen mot honom. Chavez utmålades mer eller mindre som en förrädare då han påstods ge bort landets olja till Kuba och andra länder. Anklagelserna kom från de som alltid hade gett bort landets naturresurser till multinationella bolag.

 

Ingenting sades i oppositionens media om att Venezuelas olja gick till Kuba i utbyte mot bland annat 30 000 kubanska läkare som hjälpte att ta hand om de behövande på den venezuelanska landsbygden. Ingenting sades heller om att oljan gick till de fattiga små karibiska stater till förmånligare priser, och till utbyggnaden av sjukhus, bostäder, fabriker och skolor. De korrumperade politiska partierna och dess uppdragsgivare som alltid hade fått sin andel av de multinationella företagens oljevinster blev desperata.

 

Kuppen som sista utväg? 

Kuppmakarna hade planerat händelsernas förlopp i detalj. De hade för sin hjälp amerikanska rådgivare och specialister i ”demokratins försvar”. De hade en del militärer och näringslivet med sig. De hade kontrollen över massmedia. Under dagen den 11 april 2002 organiserades en demonstration i Caracas och prickskyttar sattes på viktiga platser för att kunna skjuta mot folk, både mot sina egna och mot Chavez anhängarna, allt enligt planerna. Presskonferensen där journalister och generaler skulle begära Chavez avgång för massakern var förinspelat sen ett par dagar innan som en av CNN: s rapporter erkände senare. Samma kväll stormades president palatset.

 

Vad var det som gick snett för kuppmakarna?

Allt skulle ha slutat där.

 

Så som många gånger tidigare skulle det ha räckt med att eliminera några tusentals vänsteraktivister, fattiga som ingen skulle sakna, stängt de få medier som kunde tänka sig att informera om sanningen och försäkrat att demokratin var återställd. De utländska investeringarna skulle ha strömmat in i landet då en företagsvänlig politik hade snabbt inrättats. Den internationella pressen som har nära kopplingar de multinationella oljebolagen skulle ha lovordat återställandet av demokratin. I bästa fall skulle några kanske ha kritiserat metoden dock inte målet för återställandet av demokratin.

 

Kuppmakarna besegras

Men något gick fel. Befolkningens och många militärens reaktion var inte inräknat i förberedelserna inför kuppen. Folket började samlas och diskutera vad de skulle göra. Protesterna växte till sig snabbt och mer och mer organiserade. Det hjälpte inte med att kravallpolis försökte slå ner grupper som krävde presidentens återkomst. Man sköt på demonstranter och obeväpnade ungdomar. Sluminvånarna strömmade till centrala Caracas från deras pappersskjul och från deras misär. Folkmassan började inta Caracas, sjungande, skrikande, uppmanande, dansande, beväpnad med påkar och pistoler, allt i en blandning av karneval, uppror, fest och upplopp. Mot kvällen den 12 april nådde hundratusentals beslutsamma Caracasbor president palatset. Deras krav var tydligt. Chavez skulle bli frigiven eller så skulle kuppmakarna få smaka på folkets vrede.

 

Ställda inför valet att skjuta på sitt eget folk eller förena sig med dem valde de militärstyrkorna som hade intagit presidentpalatset att ge efter för folkets krav. Att någonting skulle hända var kanske inte så konstigt. Till skillnad från militären i andra latinamerikanska länder har de venezuelanska militärer inte utbildats i USA i doktrinen om den ”inre fienden”. De flesta officerare kommer inte heller från landets välställda områden utan från fattiga familjer. Soldaterna såg sina mödrar eller andra anhöriga i folkmassan. Det var lätt för militären att välja sida.

 

Kuppmakarna fick fly i panik när soldaterna gick över till folket. Kuppen var över. Några timmar senare återvände president Hugo Chavez och välkomnades av folkmassorna som fyllde Caracas med sina stödrop. Det var den 13 april 2002. Hugo Chavez lovade då att aldrig överge sitt folk, inte ens om det skulle kosta honom livet.

 

Lärdomar av denna händelse

Detta hände för sex år sedan. En händelse som var unikt i Latinamerikas historia. Folket hade i stället för att gett upp eller tappat hoppet gjort motstånd. Trots den mediala blockaden som den nästan totala kontroll över media som oppositionen hade kunde nyheten om kuppen sprida sig snabbt i de fattiga kvarteren. Invånarna hade gett varandra tröst och mod. De samlade mod och beslutsamhet som enda vapen. De hade ingenting att förlora och mycket att vinna. President Chavez var inte ensam som Chiles mördade president Salvador Allende hade varit nästan 30 år tidigare, den 11 september 1973. Och detta var ingen slump. Chavez hade tidigare berättat för venezuelanerna om Allendes heroiska men ensam kamp i Chiles presidentpalats. Venezuelanerna visste vad som väntade dem. Folkets minne är långvarigt.

 

Nya utmaningar

Mycket har blivit bättre i Venezuela sedan den 11 april 2002. Det finns dock mycket kvar att göra. Försöken att utveckla den deltagande demokratin möter motstånd från gamla korrumperade politiker och tjänstemän. Försöken att tillgodose befolkningen grundläggande behov möter motstånd från privata företag som prioriterar exporten i stället för att exempelvis producera livsmedel. De oljebolagen som under decennier har roffat åt sig landets rikedomar undergräver landets demokrati. Det tar tid att bygga upp en media som tjänar befolkningens intressen och som bildar människor i stället för att fylla vardagen med dockusåpor och falsk kultur. Kontinentens integration med utgångspunkt från rättvis handel möter kraftigt motstånd från de utländska intressen som har sina tentakler överallt och som köpt politiker och tjänstemän.

 

Venezuela står inför många hot. Det är mäktiga intressen som vill eliminera allt som har med självständighet och oberoende att göra. Venezuela har att göra med professionella medieterrorister som bakom en demokratisk fasad arbetar dagligen med att undergräva landets institutioner. Propagandan mot Venezuelas förändringsprocess är hänsynslös. Chavez anklagas för allt från kommunistisk diktator till terrorist.

 

Venezuela är hotad eftersom utvecklingen går framåt. Den dagen omvärlden lovordar Chavez då bör befolkningen i Latinamerika bli oroliga för detta skulle innebära att Chavez har gett efter för de transnationella bolagen och dess medlöpare såsom politiker, journalister och andra opinionsbildare. 

 

Att Venezuelas ekonomi växer, att Venezuelas inflytande över befolkningen i många länder växer och får alltmer legitimitet passerar inte obemärkt bland folket i resten av kontinenten eller i resten av världen. Var än Chavez är välkommas han som en hjälte. Det är ingen skillnad om det handlar om arabländerna, Ryssland eller resten av Latin Amerika. Chavez hyllas av folket även i Europa och USA. För folket hyser en intuitiv förståelse för vilka är deras vänner och vilka som vill dem illa, vilka som ljuger för dem. Falska profeter är kortlivade. Chavez har redan varit 10 år vid makten och det är ingen tillfällighet. Det är folket som röstat på honom gång på gång.

 

Det är tusentals venezuelaner och andra latinamerikaner som hat tagit intryck av Venezuelas förändringsprocess. Många har vaknat ur den dvala som högerdiktaturer och den nyliberala dimman hade sänkt dem i.

 

Folk börjar diskutera, hitta alternativa vägar, man accepterar inte att ”historien är slut” eller att ”det inte finns annan väg” som Thatcher och C. Bildt försäkrade på 90-talet. Man börja se sig omkring och man ser att man inte är ensam. Det finns ett alternativ till den kriminella ordningen som nyliberalismen har inrättat i världen.

 

Konspirationsplanerna går vidare.

Därför har de mörka krafterna som verkar i slutna rum fortsatt att konspirera och planera nya angrepp mot Venezuela. Dessa krafter vilar inte. De avskyr inga medel. De har inga skrupler, inga hämningar.

En del kommer från mediavärlden och är etablerade journalister. Andra kommer från stora bolag, från utländska regeringar, från lokala maffiabossar, de finns att hitta i högerorganisationer, i paraply organisationer som säger sig försvara demokrati och mänskliga rättigheter, i frivilliga organisationer som ibland har t o m vänsterinriktningar. Många av dem är finansierade av så kallade biståndsorganisationer, andra har aktivt varit rådgivare åt diktaturer, andra har tillhört dödskvadroner eller stött terroristorganisationer såsom paramilitärer i Colombia eller UCK i Kosovo, alla tror sig besitta ett högre värde. Många av dem samlades i Rosario, Argentina förra helgen. Även Sverige var representerad av Mauricio Rojas.

 

Trots allt detta kommer Venezuela och Latinamerika att gå vidare i sitt sökande av ett nytt samhälle där egen vinning och egoism inte ses som normal. Det är alltfler som inser att mediediktaturen och den ekonomiska diktaturen som råder i världen har omvandlat människor till tanklösa konsumenter av skräp. Nya solidariska värderingar kommer att besegra girigheten och egoismen. Venezuela, Kuba, Bolivia, Ecuador och andra folk visar att detta är möjligt. Men det är inte lätt. Det vet venezuelanerna som den 11 april 2002 besegrade det fösta allvarliga försöket att stoppa deras demokratiseringsprocess. Fler 11 april kommer men fler segrar för folket kommer att bli svaret. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bush, USA, nyliberalism, neocons, liberaler, bubbla, skojare, nyliberal, Argentina, Latin America, diktatur, höger, Mexiko, Venezuela, maffia, skojare, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Agencia Bolivariana, Simon Bolivar Studie Center, Dagens Chavez, hands off venezuela, venezuela nalysis, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Bus,Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA,Bush, preventivt krig, Imperiet, Imperio, Empire.

Advertisements

American company blocks the access from Telia to Latin American Websites

Posted in Blogroll with tags , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on April 3, 2008 by Minimux

 www.Aporrea.org 30-03-2008

American company blocks the access from Sweden to Latin American Websites The page http://www.rebelion.org and the Bolivian Agency of Information (www.abi.bo), among others, have been censured by several suppliers of Internet in Sweden and other countries of Europe.  

The state company Telia, supplier of telephony and Internet  services , was affected by a decision of the North American company CogNet that administers the access to several servers.  The measurement was adopted unilaterally, and prevents all the internet suscriptors through the servers of Telia to accede Rebellion and ABI, among other sites. Most of the users of Internet through Telia found out the censorship after trying, by more than one week, acceding to the mentioned sites without success.  

CogNet had censured the access to certain pages of Spain and Latin America, and it does not exist the possibility that the service returns to be established shortly.  Telia maintains that nothing can make to restore the connection with those sites, and admits that it treats that as a censorship and a limitation to the freedom of information. It adds that it is in negotiations with CogNet, but until now without positive results. 

To the mentioned censured pages it is possible to accede from other Internet servers, in special of smaller companies. In some cities the censorship includes thousands of users, since companies administrators of apartments, like HSB, have the Internet broadband service contracted in for their renters through Telia.  Telia is the greater supplier of Internet of Sweden and is associate to other companies in the Nordic countries.

Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Agencia Bolivariana, Simon Bolivar Studie Center, Dagens Chavez, hands off venezuela, venezuela nalysis, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Bus

Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA,Bush, preventivt krig, Imperiet, Imperio, Empire. Media gerrilla,

Mauricio Rojas deltog i konferens förra helgen med bedragare, kuppmakarna och mördare i Argentina.

Posted in Blogroll with tags , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on April 3, 2008 by Minimux

 

”Freedom fighter” Mauricio Rojas var med och representerade Folkpartiet när den internationella höger samlades i Rosario, Argentina för att diskutera hur dem ska störta de valda vänsterregeringarna i regioner.

En samling höger politiker samlades förra helgen i den argentinska staden Rosario. Bland dem som deltar finns Jose Maria Aznar, Spanien; Vicente Fox, Mexiko, författaren och konvertit, Mario Vargas Llosas, Roger Noriega (USA: s ansvarig för Latin Amerika och suspekt förnekare att ha stött olika terrorister i regionen), Hernán Büchi, förre detta Pinochet minister, bland andra deltar också oppositionsledare från Venezuela (Marcel Granier, president de RCTV, mm), Bolivia (gamla kroatiska nazister som flydde dit efter ww2) samt Manfred Reyes, polischefen i provinsen Cochabamba, från Argentina militär diktaturen supporter och kolumnist, Claudio Escribano, tjuven och bedragare Mauricio Macri och den lokale gangster bossen Gerardo Bongiovanni. Huvudorganisatör är Freedom Foundation med medorganisatörer som de think tank Heritage Foundation ( som stöds av företag som Chase Manhattan Bank, Dow Chemical Company, Ford Motor Company, General Motors, GlaxoSmithKline, Mobil, mm .) och Cato Institute ( Stöd av bl.a. Phillip Morris, ExxonMobil, mm).

Samlingen ”barrikaderade sig” i en anläggning med ett stort säkerhetspådrag för att diskutera den fortsatta strategin i regionen. På kvällen tågade ca 20 000 ungdomar mot anläggning för att protestera mot den ”förnäma” samlingen. Författare Mario Benedetti och en av organisatörer till en ”motmöte” dagen efter sade till Telesur TV att det inte kan accepteras att före detta kuppmakare, plundrare, tjuvar och andra representanter av en annan tid ska börja konspirera mot de demokratiska regeringarna under öppet och medvetet stöd från Washington. De förre detta kuppmakarna och fascister var inbjudna av organisationen Freedom Foundation (Fuandacion Libertad) som stöds öppen från Vita Huset, enligt deras ambassadör i Argentina, Earl Anthony Wayne, bekräftade i ruset efter en middag i Buenos Aires, 2006.

Det är ypperligt att dessa herrar samlas under samma tak och öppet visar sitt inneboende beroende och koppling. Nyliberala hycklare, ignorant folk eller godtrogna brukar annars förneka kopplingen mellan diktatorer, mördare, terrorister, bedragare, maffiabossar, nyliberala think tank, media jättar, gangstrar, polismakten, ” debattörer”, Vita huset och ”frihetens förkämpar”.

 

Men desperationen kräver desperata åtgärder eller hur var det nu?

Frågan är om folkpartiet ska skicka representanter dit, tillåta deras medlemmar delta i partiets namn eller tillåta personer med tvivelaktiga åsikter vara medlemmar i partiet och sitta i ett sådant vridigt sällskap av bedragare, kuppmakarna, mördare och terrorister. Vad säger folkpartiet om det?

 

 Bush, USA, nyliberalism, neocons, liberaler, bubbla, skojare, nyliberal, Argentina, Latin America, diktatur, höger, Mexiko, Venezuela, maffia, skojare, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Agencia Bolivariana, Simon Bolivar Studie Center, Dagens Chavez, hands off venezuela, venezuela nalysis, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Bus,Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA,Bush, preventivt krig, Imperiet, Imperio, Empire. Media gerrilla,

Latin American Meeting proposes to create an International Platform against Media Terrorism

Posted in Blogroll with tags , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on April 2, 2008 by Minimux

  Caracas, Mar 31. ABN.- The Latin American Meeting, carried out in Caracas from March 27 to 30, concluded that it is a necessity to create an International Platform against Media Terrorism.

In this sense, the Declaration of Caracas, final document of the event that gathered journalists and intellectuals from 14 different countries, calls for a new Meeting to take place in less than two months in a country that has not been decided yet.

To that end, organizers of the Latin American Meeting will work in joint with other organizations, like the Latin American Journalists Federation (FELAP, Spanish acronym), that “it has defended outstandingly the right to the truth and the its slogan: For a free journalism exercise in free
countries; thus, helping to awake the conscience of Latin American and Caribbean people”.

The Declaration of Caracas was made known this Monday in a press conference from the ALBA Caracas Hotel with the Minister of the People’s Power for Communication and Information, Andrés Izarra, and the Director of the Agencia Bolivariana de Noticias (ABN), Freddy Fernández, which was the host of the event.

Furthermore, in the Declaration, the attendants linked to the journalism in Latin America, Caribbean, and Canada, denounced the use of falsification methods by the mass media transnationals as a massive and permanent aggression against the people and governments that fight for peace, justice, and inclusion.

“Media terrorism is the first expression and the necessary condition for the military and economic terrorism carried out by the industrialized North in order to impose its imperial hegemony and its neo-colonial control to Humanity”, the Declaration reads.

Moreover, it adds that, as it is, “is an enemy of the freedom, democracy, and open societies and should be considered as the pest of the contemporaneous culture”.

In addition, it stresses that, regionally, “the media terrorism used as a political weapon to overthrow democratic governments of countries such as: Guatemala, Argentina, Chile, Brazil, Panama, Grenada, Haiti, Peru, Bolivia, Dominican Republic, Ecuador, Uruguay, and Venezuela, is being used to sabotage any humanitarian agreement or political solution for the Colombian conflict, as well as expanding the war to the Andean area”.

The attendants to the event, from 14 countries of the Continent, included as well that the current democratic fight in Ecuador, Bolivia, and Nicaragua, in joint with Brazil, Argentina, Uruguay, and Mexico “reassures the political will of our societies to wreck the aggressive and simultaneous distorting campaign of the mass media transnationals and the Inter American Press Association (IAPA)”.

“Cuba and Venezuela represent the most vigorous milestones in this still unfinished battle”, the Declaration states, and it adds: “we are obliged to redouble our efforts due to the dramatic situation that is currently taking place with the democratic journalism in Peru, Colombia, and other countries”.

The Declaration also makes reference to the Administration of the United States’ President, George W. Bush, “which insists on criminalizing any kind of people’s fight or resistance, under the pretext of a treacherous notion of administration’s security”.

In this sense, the document points out that Bush’s Administration “has been responsible for the systematic terrorist aggression last years against alternative, people’s, communitarian, and even some privates media”.

“Presenting the information as a fundamental right and not as a merchandise is a fundamental right of the peoples and it should be part of permanent public policies”.

Furthermore, it ratifies the commitment “of those who preceded us, in order to adjust ourselves to an ethic exercise of our profession, devoted to the values of a real and effective democracy and to the truthfulness thoughts, beliefs, and cultures diversity deserve”.

“It is not only the IAPA, but also gangs like Reporters without Borders, follow Washington’s orders falsifying the reality and worldwide distortion. In this context, the European Union plays a shameful rol contradicting the
heroic struggles of its people against the Nazi-fascism”.

The attendants to the Latin American Meeting against Media Terrorism made a call to journalism professors and students to consider the Media Terrorism as one of the core problems of Humanity.

Moreover, they call free journalists to commit themselves to redouble their efforts in the pursuit of peace, integral development, and social justice. Thus, they made also a call to the Presidents of Latin America and the Caribbean to include media terrorism in international meetings and forums   Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Agencia Bolivariana, Simon Bolivar Studie Center, Dagens Chavez, hands off venezuela, venezuela nalysis, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, BusVenezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA,Bush, preventivt krig, Imperiet, Imperio, Empire. Media gerrilla,

Venezuelan Media Terrorism Conference Denounces Negative Role of Private Media

Posted in Blogroll with tags , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on April 2, 2008 by Minimux

Mérida, March 31, 2008 (venezuelanalysis.com)- Journalists, communications specialists, and other participants in the Latin American Meeting against Media Terrorism in Caracas last weekend demanded that political leaders in the region put the issue of media terrorism on the agenda of all international forums and meetings in which they participate, according to the “Caracas Declaration,” the final collection of the resolutions produced at the conference.Endorsed by participants from 14 countries, the Caracas Declaration denounces the role of the private media in the toppling of democratic governments across the region, and asserts that “media terrorism is the first expression and necessary condition of military terrorism that the industrialized North employs in order to impose its imperial hegemony and neo-colonial dominion on humanity.”

Information should be conceived as a right to be collectively provided, rather than as merchandise or a commodity to be sold, conference participants resolved, iterating a collective commitment to the “ethical exercising of our profession, devoted to the values of real and effective democracy, and to the veracity that is deserved by the diversity of thought, belief, and culture.”

A wave of international journalists at the meeting shared the vision of Puerto Rican journalist Nelson del Castillo for a strengthened network of professional press correspondents across Latin America who actively counteract media terror, so as not “to depend simply on the good will” of committed activists in the shadow of private media that “favor the empire.”

Consistent with the general emphasis on Latin American unity, Ecuadoran Legislator María Augusta Calle expressed that “the continent demands unity and the strengthening of communicational organizations to offset the lies.” Calle advocated that “real perspectives” be emphasized, adding that “the media war is not only against Chávez, but also against the Bolivarian Revolution and all the peoples of America”.

The National Association of Free, Alternative, Communitarian Media (ANMCLA) expressed solidarity with the government but also proposed deep changes in the current communicational order. In a document published on the first day of last weekend’s events, the organization said that Venezuela’s Telecommunications Law, which was written by the National Telecommunications Commission (CONATEL) and passed at the beginning of Chávez’s term in the year 2000, relegates alternative media to an unacceptably marginal status.

As a solution to this problem, ANMCLA proposed changing the Telecommunications Law so that a “public system of communication, not state-run and not private, in the hands of popular communities, forms a structural part” of national communications.

Also, 33.3% of the radio and television frequencies in Venezuela and a third of the government’s publicity budget should be conceded to community-based and alternative media, with the other two thirds divided equally between state-controlled and private media, ANMCLA advocated.

Finally, ANMCLA said a new tax should be levied on private media that would help pay for the expansion of alternative media. It also declared that the means of communication should be managed by an assembly of local community representatives, rather than a few government functionaries.

At the same time, ANMCLA categorically rejected the presence in Venezuela of the Inter-American Press Association (IAPA), which held its conference in Caracas last weekend as well.  

The final report of the IAPA conference condemned the government of Venezuela for its “constant intimidating threats” and violations of the “human rights of journalists.” It accused President Chávez of “imposing” restrictions on freedom of expression by “legislating by decree,” referring to the Enabling Law passed in 2007 by the National Assembly which, according to the constitution, permits the president to pass laws by decree for 18 months. The IAPA demanded that Chávez cease the “hostility” toward the private media, and stop threatening to close media outlets, emphasizing that “freedom of expression should take precedence over political and ideological interests.”

According to ANMCLA, the IAPA is “an organism of the oligarchy, tool of the hegemonic project of capitalism which hides the oligarchic and transnational concentration of the largest means of communication on the continent behind the façade of the defense of freedom of expression.”

Many participants in the meeting against media terrorism postulated that the IAPA has an intensely ideological project to support the interests of big business worldwide. “In many countries the owners of the media are also property holders in large banks…some pertain to the military industrial complex,” asserted the director of the Bolivarian News Agency (ABN), Freddy Fernández, a principal organizer of the weekend’s events.

Over the last few decades, these large media owners, who now make up the leadership of the IAPA, “did not talk about democracy, they talked about the ‘free world,’ and in the ‘free world’ there was Pinochet, Videla, and all the dictators of the continent,” Fernández told reporters over the weekend, referring to IAPA’s long history of support murderous Latin American dictators since the organization was founded in 1943 in Havana, during the reign of the U.S.-backed Cuban dictator Fulgencio Batista.

Community Media Event

While the meeting against media terrorism was going on in Caracas, CONATEL hosted a “Bolivarian Forum” for over 30 alternative community media outlets in the western state of Trujillo aimed at assessing the progress of community media and strengthening the capacity of these outlets to serve the needs of their communities.

Héctor Reyes, the director of technological assistance to local media, said the goal of the forum was “to achieve a mutual commitment between the institution and the community media.”  

A second community media forum in Trujillo is planned for later this year in order to discuss changes to the Telecommunications Law and the Law on Social Responsibility in Radio and Television, as well as a march for this cause organized by ANMCLA.

Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Agencia Bolivariana, Simon Bolivar Studie Center, Dagens Chavez, hands off venezuela, venezuela nalysis, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Bus

Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA,Bush, preventivt krig, Imperiet, Imperio, Empire. Media gerrilla,

Latin American Meeting against Media Terrorism issued Caracas Declaration

Posted in Blogroll with tags , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on April 2, 2008 by Minimux

Caracas, March 31 ABN.- A called to the Heads of State of Latin America and the Caribbean to include the issue of Media terrorism in all the international meetings and forums made the members of the Latin American Meeting against Media Terrorism through the Caracas Declaration, which was issued this Monday at press conference.

Following, the complete text of the Caracas Declaration.

Journalists, broadcasters and specialists in communications in Latin America, the Caribbean and Canada, met in Caracas for this First Latin American Meeting against Media Terrorism, denounce the use of falsehoods on behalf of the informative transnational companies as a mass and permanent aggression against the people and governments which fight for peace, justice and inclusion.

Media terrorism is the main expression and needed condition of military and economic terrorism used by the industrialized North to impose its imperial hegemony and neocolonial dominance over Humanity. Thus, it is against freedom, democracy and the open society, and it should be considered as the plague of the contemporary culture.

Regionally, media terrorism is used as political arm for the overthrowing of democratic governments of countries like Guatemala, Argentina, Chile, Brazil, Panama, Grenada, Haiti, Peru, Bolivia, the Dominican Republic, Ecuador, Uruguay and Venezuela; it is used today in order to commit sabotage against any humanitarian agreement or political solution to the Colombian conflict and to regionalize the war in the Andean area.

The current democratic struggle in Ecuador, Bolivia and Nicaragua, joint to Brazil, Argentina, Uruguay and Mexico, confirms the political will of our societies to throw out the aggressive and simultaneous smear campaign of the transnational media corporations and the Inter American Press Association (IAPA). Cuba and Venezuela clearly represent the most vigorous milestones of this battle, yet unfinished. On the other hand, we are compelled to double our efforts before the dramatic situation that democratic journalism faces in Peru, Colombia and other nations.

This Latin American Meeting revealed the need of creating the International Platform against Media Terrorism, which calls for a new Meeting to be held on a term no longer to two months, to which will work jointly to other organizations as the Latin American Federation of Journalists (FELAP, for Spanish), which in the development of the conscience of the Latin American and Caribbean nations has exemplarily defended the right to the truth and the maxim upholding its principles: For a free journalism in free nations.

Determined in criminalizing all the forms of people struggle and resistance, under the guise of a fallacious idea of security, the fundamentalist administration of George W. Bush has been responsible for a systematic terrorist aggression during the recent years against alternative, people’s, communitarian and even some employer’s communication media.

Information is not merchandise. Just as health and education, information is a basic right of the people, and it should be subject of permanent public policies.

Convinced that this history began 200 years ago, we ratify the commitment of those who preceded us on it, in order to fit into an ethical practice of our profession, devoted to the values of real and effective democracy and to the truthfulness that the diversity of thought, beliefs and cultures deserve.

Not only the IAPA, but also gangs as Reporters Without Borders answer to the dictates from Washington on the falsification of reality and worldwide defamation. In this context, the European Union fulfills a shameful role which goes against the heroic struggle of its nations against nazi-fascism.

On the creation of the union of Latin American and Caribbean nations, the undersigning of this declaration call to teachers and students of communication to consider Media Terrorism as one of the major problems of the Humanity, we call for the free journalists to commit to double their efforts in the pursuit of peace, integral development and social justice.

In this spirit, we urge the Heads of States of Latin American and the Caribbean to include the issue of Media Terrorism in all international meetings and forums.

Translated by Felitza Nava

Translated by Felitza Nava   Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Agencia Bolivariana, Simon Bolivar Studie Center, Dagens Chavez, hands off venezuela, venezuela nalysis, Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, BusVenezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA,Bush, preventivt krig, Imperiet, Imperio, Empire. Media gerrilla,

Terrorismo Mediático

Posted in Blogroll with tags , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on April 1, 2008 by Minimux


Venezuela, ALBA, UNASUR; COLOMBIA, Latin Amerika, Ibero Amerika, Ecuador, Chavez, Paramilitärer, FARC, Uribe, Imperialism, USA hegemoni, Terrorismen, statsterrorismen, Alternativa Bolivariana, Bolivar, Frihet åt Amerika, Socialism 20 århundrade, USA, Bush, preventivt krig,

%d bloggers like this: